GA skriver i januari 2020 om grå ull

18 januari, 2021 riinoo

Seasons greetings from Gotland and Baltic Wool!

7 januari, 20217 januari, 2021 riinoo

Hänt inom ull i Sverige 2020

15 december, 2020 riinoo

Ull 2020 – initativ och projekt i Sverige

Under året har mycket hänt inom den svenska ullnäringen. Nämndens nationella utvecklare Annkristin Hult sammanfattar här vad året inneburit vad gäller konferenser, seminarier, projekt, utbildningar och föreningar samt företag som valt att satsa på svensk ull.

Ullnäringen i Sverige växer och nya idéer och samarbeten utvecklas ständigt. Många aktörer visar stort intresse för att utveckla användningen av svensk ull. Ullnäringen innefattar många områden – näringsfrågor, landsbygdsutveckling, kulturella och kreativa näringar, hållbarhet, innovation, forskning och kulturarv och öppnar många dörrar till utveckling. Nämndens nationella utvecklare Annkristin Hult har därför fått arbeta med frågor som gäller allt från enskilda aktörer som t.ex. vill utveckla redskap för ullhantering till övergripande internationella ullfrågor.

Baltic Wool Conference 8-9 oktober 2020

Som så många andra konferenser och evenemang i år fick även den första Baltic Wool- konferensen arrangeras digitalt. I grundplanen fanns ett fysiskt evenemang med ett hundratal deltagare, arrangerat på Gotland, dit vi hoppas kunna återkomma när restriktionerna tillåter detta.

Konferensen, som initierats av Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH), genomfördes digitalt under två förmiddagar med ett 80-tal deltagare från 8 länder. Hushållningssällskapet på Gotland, Region Gotland och NFH stod för värdskapet.

Syftet med konferensen och det nystartade samarbetet runt Östersjön är att stärka den industriella näringskedjan på ullområdet. Dagarna var uppdelade på två teman – Forskning och innovation samt Marknad och affärsmöjligheter. Föreläsarna, från bl.a. Sverige, Finland, Storbritannien, Polen och Estland, gav exempel på möjligheter och utmaningar med en fiber som blir allt mer eftertraktad. Inte enbart för tillverkning av garn utan även som stoppning, förpackningsmaterial och andra innovativa produkter. Om vi ska ta hand om all ull måste även de partier ull som är för skräpiga och smutsiga för att gå till textilproduktion användas till alternativa lösningar.

Tack vare smarta digitala lösningar kunde deltagarna diskutera och knyta kontakter med varandra i olika grupprumsdiskussioner, vilket gav en känsla av närvaro som många uppskattade. I utvärderingen framkom, att många just hittat nya samarbetspartners och knutit ett flertal nya kontakter. Parallellt med konferensen har medel sökts och beviljats från Svenska Institutet för projektet Baltic Wool Cooperation, som pågår fram tom 2021 och drivs av Hushållningssällskapet på Gotland med Nfh som samarbetspart. Projektet ska inventera kompetens och kapacitet vad gäller bl.a. spinnerier och företag inom ullindustrin runt Östersjön. Deltagande länder är Polen och Estland.

Baltic Wool Conference återkommer under hösten 2021. www.balticwoolconference.com

Baltic Wool Cooperation

Baltic Wool Cooperation är ett samarbete mellan Polen, Estland och Sverige med finansiering från Svenska Institutet. Projektet ska inventera ullnäringsföretag runt Östersjön och samla information på en gemensam ”karta” för att underlätta och utveckla kontakter och samarbeten i området. Projektperioden, 18 månader, pågår tom december 2021.

Ull som resurs – Spridningsseminarium 4 november 2020

Hushållningssällskapet i Halland har drivit projektet Ull som resurs under två år.
Projektet är ett samarbete i Halland som skapats för att hjälpa och stödja företagen att ta tillvara den stora mängd ull som idag destrueras. 70% av ullen i Halland är den vita korsningsullen, men även den grå ullen har använts i projektet, som inriktar sig på industriframställning av bland annat filtade produkter. Den industri som finns i området använder idag inte svensk ull. Fokus under projektperioden har legat på att ta hand om stora volymer av ull samt at ta tillvara allt material, även det som benämns restull/spill. Under projektperioden har ett antal företag kontaktats, i syfte att informera om svensk ull och se möjligheter att tillverka nya produkter, ersätta andra material eller importerad ull till svensk råvara. Numera finns också en ullstation i Halland, Västsvensk ullinsamling, som ett resultat av projektet.

Vid seminariet framkom, att viljan till förändring är stor, och många små aktörer runt om i landet arbetar engagerat för en alltmer hållbar värdekedja inom ullnäringen. Behovet av kunskap, någon form av märkning och en kvalitetsnorm ses som ett stort behov nationellt. Att våga tänka nytt, skapa nya affärsmodeller och tänka långsiktigt likaså.

Under spridningskonferensen presenterades produkter och idéer som framkommit i samarbetet, främst inriktat på den vita korsningsullen och industrin.

Samarbetsparter i projektet: Hushållningssällskapet Halland, Region Halland, Coompanion Halland, Fåravelsföreningen Halland och The Loop Factory.

Under seminariet presenterades även ett antal företag och andra projekt inom ullnäringen samt Svenska Fåravelsförbundet. Presentationerna finns här.

Ull- från restavfall till värdefull resurs 10 november 2020

Webinariet genomfördes av Länsstyrelsen i Skåne, där ca 10% av landets ull finns. Man vill även se över möjligheter med att förädla hampa och lin som ett led i ett av regionens tre målområden ”Skapa nya jobb”. Totalt i landet har användningen av ull ökat med ca 10% per år de senaste två åren. Webinariet var ett första steg i att kartlägga intresset hos olika aktörer inom regionen.

De båda seminarierna betonar behovet av logistik och insamling av ull på nationell nivå. En starkare förädlingskedja, med t.ex. ett större kamgarnsspinneri som kan spinna garner för industrin ses som en nyckelfaktor.

Gotland Grey

Gotland Grey är ett tvåårigt projekt som slutredovisas i december 2020, finansierat av Länsstyrelsen på Gotland.
Projektet syftar till utveckling av en lönsam värdekedja för grå kvalitetsull på Gotland. Fokus i satsningen är produkt- och produktionsutveckling kopplat till förädling av den grå ullen från gotlandsfåret, Gotland största fårras. Det långsiktiga målet är att öka möjligheterna till sysselsättning inom ullindustriell verksamhet på Gotland och att etablera ett kompetenscentrum för samverkan och marknadsföring.

Provspinningar i Västergötland, på Gotland och i Storbritannien har gjorts för att få ett garn som passar i stickmaskiner, helst ett kamgarn. Garn har även spunnits i Tyskland. Målet är att identifiera några produkter som är lämpliga att gå vidare med för företag som vill använda sig av gotlandsull i sin produktion. Det kan vara både olika garntyper men även exempel på produkter såsom mattor, möbeltyger eller stickade plagg. Garnerna har skickats ut till olika företag och andra intressenter, som har använt dem i produkter. Resultatet och erfarenheterna ska analyseras och presenteras i en kommande slutrapport. Här ska synpunkter från både företag (producenter) och privatpersoner (konsumenter) vägas in. Rapporten är en viktig del av den kunskapsuppbyggnad kring gotlandsfårsfibern som projektet arbetar med.

Ny utbildning – Ullrådgivare

NFH tog i början av 2020 initiativ till att starta en lärlingsutbildning inom ullområdet tillsammans med Hantverksakademin. En referensgrupp med nyckelpersoner från olika delar av får-och ullnäringen tillsattes för att forma en utbildningsplan för den helt nya utbildningen på uppdrag av Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH). Beslutet fattades av MYH i maj och utbildningen, som är tvåårig, startade i augusti. För närvarande finns en elev, och enligt Hantverksakademin finns ett flertal intresserade som kan tänkas starta sin utbildning hösten 2021.

Ull ihop

Ull ihop är ett projekt som drivs av Hushållningssällskapet i Västerbotten med syfte att skapa nya jobb genom att öka användningen av lokal ull. Projektperioeden sträcker sig mellan 2017 och 2020 och har haft fokus på samarbete mellan producenter, förädlare och företag som säljer ullprodukter för att utveckla nya produkter och tjänster. Ett konkret resultat är startandet av en ullstation strax utanför Umeå.

Ullvilja ideell förening

Ullvilja är en ideell förening med syfte att att främja och utveckla förädling av ull, med fokus på svensk fårull. Föreningen arbetar för att utveckla bl.a. frågor som ursprungsmärkning, utbildning och logistik av insamling av ull i landet. Varje år arrangeras Spinn-SM och Ull-SM, vilket lockar tävlande handspinnare och fårägare från hela landet. Garner och ullfällar bedöms av en sakkunnig jury. Totalt inkom 54 fällar till ull-SM samt 24 personer deltog i spinn-SM under 2019.

Ullförmedlingen

Ullförmedlingen är en ekonomisk förening som utvecklat en digital marknadsplats för ull. Här kan vem som helst sälja och köpa ull i olika stora kvantiteter. I samverkan med Länsstyrelsen i Uppsala erbjuder Ullförmedlingen ett kompetensutvecklingsprojekt riktat till fårägare i regionen. Ullförmedlingen driver även podcasten Ullpodden.

Svensk Tweed, en förstudie

Stefan Moberg, med företaget Stefan Moberg Textiles, tilldelades förstudiemedel på 50 000 kr från NFH i syfte att studera vävning av tweed på Yttre Hebriderna. Företaget har köpt den typ av vävstol som används för att tillverka tweed på de brittiska öarna. Projektmedlen skulle bl.a. täcka kostnader för en studieresa som pga pandemin dock fick ställas in. Projektplanen fick då en ny inriktning med fokus på det garn som ska användas vid vävning av svensk tweed. I samverkan med Wålstedts spinneri och Ullkontoret som levererade ull, gjordes provspinningar av garn, där olika fiberblandningar undersöktes och utvärderades vid framtagning av vävda prover.

Svenska Fåravelsförbundet

Svenska Fåravelsförbundet har arbetat aktivt med ull- och skinnfrågor under de senaste åren i syfte att öka kunskap hos fårägarna och på så sätt höja värdet på ullen. I ett Vinnova-projekt, Cirkulära yllekläder, har man tillsammans med olika företag sökt hitta vägar för att förädla den vita korsningsullen. Intresset har varit stort, och flera svenska mode- och inredningsföretag har visat intresse för att använda svensk ull i sina framtida kollektioner.

Swedish Wool Initiative

Som ett led i den utveckling som påbörjats i projektet Cirkulära yllekläder har ett antal företag, bl.a. Filippa K, Röjk Superwer, Tiger of Sweden, Fjällräven/Tierra mfl gemensamt gått vidare med viljan att använda svensk ull i sin produktion. Tillsammans med Axfoundation, inleds ett samarbete för att utveckla en affärsmodell för att säkra tillgång och kvalitetssäkring av svensk ull för modebranschen. Projektet ska undersöka vilka kvaliteter som efterfrågas, säkra mellanhänder för att sälja ullen vidare och göra en miljömässig och ekonomisk analys för att ge den svenska ullen ett mervärde. Modellen ska sedan kunna appliceras och användas vid andra projekt och samarbeten framöver.

En svensk ulldag

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) planerar att uppmärksamma svensk ull under en ”ulldag”, för att förhoppningsvis på sikt kunna växa ut till en hel vecka. Genom sitt föreningsnätverk hoppas man nå ut brett med olika ullrelaterade aktiviteter i alla regioner där varje förening gör sitt eget program, som marknadsförs gemensamt. I och med satsningen på teknikhäftet Om ull märks ett ökat intresse för att hitta information och mer kunskap om ull.

Teknikhäftet Om ull

Hemslöjdens förlag gav under hösten 2020 ut teknikhäftet Om ull, skrivet av Annkristin Hult med flera. Häftet beskriver svenska fårraser, ullens egenskaper och skillnaderna mellan de olika rasernas ull. I häftet finns ett antal beskrivningar och svar på vanliga frågor om ull för den som vill hitta information och inspiration. Enligt Hemslöjdens förlag har häftet fått stor spridning.

Fårfesten i Kil

Fårfesten i Kil är ett årligen återkommande evenemang som samlar ca 8 000 besökare under tre dagari slutet av februari/början av mars. Besökarna kommer från hela landet för att ta del av ett utbud av produkter, föreläsningar och inspiration med fokus på får och ull. Fårfesten i Kil som även är en arena för möten och ullrelaterade aktiviteter av skilda slag, drivs av en ideell förening i samverkan med ett starkt lokalt nätverk som arbetar en stor del av året med förberedelser och aktiviteter för medlemmarna.

Branschorganisation

På initiativ från föreningen och i samverkan med föreningen Ullvilja har Nfh inlett diskussion om startandet av en svensk branschorganisation för svensk ull. Det finns behov av en gemensam röst, exempelvis inför olika typer av projektansökningar och samarbeten. Den kollektiva kunskapen är oerhört viktig att delge varandra, att få en samlad bild av kompetens och vilka eventuella luckor som finns i den utveckling branschen önskar se. Med en gemensam och neutral röst, en avsändare som driver frågor vidare, informerar och ger adekvat information i kanaler som når de olika målgrupperna kan den svenska ullnäringen utvecklas samtidigt som kunskapen om ullfiberns egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv kan stärkas hos konsument och allmänhet. Ett första steg har tagits med TEKO, Sveriges textil- och modeföretag, för ett eventuellt samarbete.

Bedömningssystem för ull

Frågan om behovet av ett gemensamt språk för bedömning av ull är en ständigt aktuell fråga. Köpare och säljare behöver veta vad som erbjuds och efterfrågas på marknaden för att större volymer ull ska komma i omlopp. Nfh har tillsammans med föreningen Ullvilja lyft frågan under året och har tillsammans med ett 20-tal aktörer tagit fram ett formulär för bedömning av ullens kvalitet inför vidareförädling. Svenska Fåravelsförbundet har tillsammans med Smart Textiles ett dokument som använts i projektet Cirkulära yllekläder. Båda dokumenten har under året skickats ut till både fårägare, spinnerier och andra aktörer för påseende och test. Under våren 2021 samlas man åter för att diskutera om dokumenten fyller de behov som finns och om det är möjligt att använda ett gemensamt system i landet.

Svensk ull i sortimentet

Ett flertal företag har under den senaste tiden introducerat svensk ull i en del av sortimentet som ett led i en mer hållbar produktion. Att göra en sådan omställning kräver en hel del planering, beslutsamhet och medvetenhet. Det handlar om att bryta ny väg, hitta nya leverantörer och rätt kvalitet och volym. Den svenska ullen är något grövre än tex. den från Nya Zeeland och Australien, vilket ger spännande utmaningar. Ett flertal nystartade företag finns också, med fokus på att använda enbart svensk ull i sin produktion. Här följer bara några exempel, skaran växer:

Klippans yllefabrik

Det anrika företaget, nu inne på den femte generationen, med sina rötter i Skåne, har numera hela sin produktion i Lettland där de spinner, färgar och väver bl.a. plädar. Redan 1911 började man spinna ull från Nya Zeeland, från 1945 spanns enbart i den utländska ullen. 2019 köptes 4 ton svensk ull, 2020 räknar man med att köpa in 25 ton svensk ull. Totalt köper man in 600 ton ull per år. Företaget ser ljust på framtiden, enligt Gösta Magnusson, tidigare VD, som medverkade vid spridningsseminariet från Halland. ”Vi hoppas på att den svenska ullen kommit för att stanna” avslutade han sitt föredrag med.

Järbo

Är en svensk garnfabrikant som funnits utanför Sandviken sedan förra sekelskiftet. Från och med hösten 2020 presenterar de ett garn, spunnet i svensk ull på Klippans yllefabrik i Lettland. I nuläget har 8 ton ull spunnits till ett tretrådigt garn i 16 färger. Sortimentet kommer att utökas efterhand och bli en ordinarie produkt i sortimentet. Ullen, som samlas in av företaget CCWool, är gotlandsull och vit korsningsull. Alla färger utom den naturvita är färgade på mellangrå ull för att ge en levande färgskiftning på garnet. Ambitionen är att erbjuda ett prisvärt, tillgängligt och av en jämn kvalitet som ska finnas i många butiker. Intresset har varit stort från många återförsäljare. Garnet presenteras i en kollektion under första veckan av december 2020.

Fjällräven/Tierra

Företaget har utvecklat produkter som ullfoder till jackor, ull till stoppning i ryggsäckar och även tagit fram ett par stickade plagg. Under 2019 köptes 40 ton svensk ull in till dessa produkter, som anpassats till ullens egenskaper. Alltså inte kroppsnära plagg utan det användningsområde som den litet grövre ullen passar bäst till (stoppning och foder), samt den litet mjukare kvalitén till tröjor. Och produktutvecklingen fortsätter.

The Swedish Wool Mattress Company

Är ett nystartat företag som framför allt tillverkar bäddmadrasser i enbart svensk texel-ull. Företaget samarbetar med fårägare i Halland för att få så korta leveranser som möjligt. I sortimentet finns även barn- och interiörprodukter, där man samverkar med Rekotex, som tar tillvara och säljer överskott av tyger från den svenska modeindustrin.

Ullkontoret

Ullkontoret har sedan 2016 drivit ett ull-tvätteri på Gotland, det enda i Sverige och Norden. Tvättad ull är en förutsättning för vidareförädling inom kedjan. Företaget startade i syfte att ta hand om all ull på Gotland, där mycket av den grå gotlandsullen finns. Ullen säljs vidare till kunder som förädlar den till exempelvis nålfilt eller garn. Idag samarbetar Ullkontoret med det fåtal ullstationer som finns för att köpa in ull för vidareförädling, men åker även runt på fastlandet och samlar in ull. Ullkontoret poängterar bland annat vid konferensen från Skåne, att det behövs fler ullstationer och ett nationellt system för insamling av ull. Idag tvättar Ullkontoret 60 ton ull per år, uppdelat i två perioder under höst och vår. Man packar ullen i metallhäckar, som rymmer 200–300 kg, beroende på ullkvalitet. Till försäljning packas ullen i stora pappersbalar. Då många leverantörer har mindre besättningar, och levererar relativt små volymer ull, måste ullen ligga på lager och packas ihop med liknande kvalitet för att få samma jämna kvalitet i hela partiet inför försäljning. Ett prioriterat område för Ullkontoret just nu är att ta hand om ull med lågt värde och att skapa alternativa produkter av skräpig och tovig ull.

C/C Wool

Företaget C/C Wool är baserat i Laholm och producerar produkter för djur i svensk ull. I sortimentet finns främst hund- och hästprodukter såsom bäddar och hästtäcken. Man samarbetar med Sporda, ett nålfiltföretag som tillverkar ”tyget”, samt lokala sömmerskor. CC/Wool driver även en ullstation samt fårklippning.

Ullcentrum på Öland

Företaget Ullcentrum driver grossistverksamhet och tillverkar ullprodukter, delvis i Sverige. Man samlar in svensk ull och förädlar den till garn, stickade plagg och filtade produkter, som även säljs i två butiker på Öland samt i webbutik. Under hösten 2020 deltar företaget med en del av sina produkter i en inspelning av en TV-serie på en betalkanal. Serien vänder sig till ungdomar och Ullcentrum hoppas på att exponeringen av deras produkter ska väcka målgruppens intresse för svenska ullprodukter. I samband med Corona-pandemin ser man, att webförsäljningen och garnförsäljningen har ökat.

A New Sweden- The naturally better sweatshirt

Lisa Bergstrand är designer på det egna företaget A New Sweden. Hon har designat och tillverkat en sweatshirt i unisexmodell av svensk ull. Lisa har många års erfarenhet från den internationella modebranschen men har nu producerat en produkt där hon har koll på hela processen, från att köpa ull direkt från fårbonden till slutprodukt, så lokalt och miljömässigt bra som det är möjligt. Produktionen använder minimalt med resurser och erbjuder livstids reparationsgaranti och tar tillbaka oönskade plagg för att tillverka nya produkter.

Design S är en av Svensk Forms två utmärkelser och den riktar sig till professionella designer, formgivare, arkitekter, producenter och företag som arbetar med design i dess bredaste bemärkelse. Utmärkelsen Swedish Design Awards I klassen Mode och Accessoarer går 2020 till A naturally better sweatshirt och företaget A new Sweden.
Juryns motivering: ”En till synes enkel design rymmer en revolutionerande idé: svensk, giftfri ull är en resurs som ska användas. Förslaget kan inspirera andra branscher och därmed leda till en radikal uppvärdering av lokala råvaror. Detta plagg, del av ett svenskt kulturarv, har potential att förändra hela den internationella ullindustrin”

Under hösten 2020 presenterade Lisa Bergstrand ytterligare en svensk ullprodukt- The Findoor utility jacket, en jacka vävd i ett något grövre ylletyg. Alla delar i produktionskedjan, från fårägare till tillverkare av knapparna, presenteras på: www.anewsweden.com

Tant Kofta – Ullen vi ärvde

Ett samarbete mellan företaget Tant Kofta, Lotta Blom, och Båvens spinnhus i syfte att marknadsföra och utforska egenskaperna hos de 10 svenska allmogefårraserna. Som kund hos Tant Kofta prenumererar man på material från en fårras i taget, och får garn och beskrivning till en produkt, anpassad för just den ullkvalitén. ”Rätt ull till rätt sak” www.tantkofta.se

Linnea Eklund, LE Ullkonsult

Linnea Eklund har utbildat sig till ullklassificerare av merinoull i Australien och även arbetat I Skottland med att hantera och sortera ull från köttrasfår. I Sverige jobbar hon som ullkonsult genom att sortera ullen vid klippning samt att bistå med kunskap om sortering och hantering.

Kontakt: Annkristin Hult, nationell utvecklare, Nämnden för hemslöjdsfrågorArtikeln publicerades 2020-12-14

Nämnden för hemslöjdsfrågor

E-post: nfh@nfh.se

Övriga kontaktuppgifter

Postadress
Box 4006 S-102 61 Stockholm

Besöksadress
Västgötagatan 5

Följ oss på Facebook

HS tidskrift Gröna Affärer 23 november 2020

23 november, 2020 riinoo

Jordbruksaktuellt skriver om Baltic Wool

19 november, 2020 riinoo

Samarbete över gränser sätter ullen på kartan

För första gången har Baltic Wool Conference gått av stapeln under två dagar på Gotland. ” Det kommer börja röra på sig i den här näringen”, säger Lotta Löwhagen Lundberg, projektledare på Hushållningssällskapet Gotland.

Lotta Löwhagen Lundberg, projektledare på Hushållningssällskapet Gotland, menar att vi behöver vidga synen på ull och med tio års yrkeserfarenhet från träindustrin så kan hon se paralleller.
– Alla vet att det är skillnad mellan gran-, tall och lövfibrer och att en del passar till pappersmassa och en del passar till kläder. Precis samma sak är det med ullen. Det är hållbara och förnybara fibrer för en materialindustri. Ullen är ett ingenjörsmässigt tekniskt material med olika egenskaper som vi kan använda som råvara till textiler, förpackningar, isoleringsmaterial, gödsel med mera.

I början av oktober hade den internationella ullkonferensen premiär på Gotland. Med 85 representanter från åtta länder samlades hela värdekedjan med ull som råvara för att diskutera ullnäringens framtid och möjliga samarbeten runt Östersjön.

– Det behöver verkligen bli fart på den här näringen och konferensen är en slags manifestation att det finns ett stort intresse att faktiskt lyfta ullindustrin, säger Lotta Löwhagen Lundberg.

Trots att konferensen på grund av corona fick arrangeras i digital form så uppfylldes ändå målet: att skapa en mötesplats. Med ett utbyte av både erfarenheter och kunskap genom föreläsningar och gruppsamtal så tror Lotta att bollen nu är satt i rullning för att skapa en hållbar företagsutveckling inom ullnäringen.

Fler användningsområden

Under dagarna samlades såväl ullproducenter som förädlare och stora designföretag. Tanken är att den nya plattformen för nätverkande ska skapa nya marknader och användningsområden för ullen.

– Vi har Sveriges, kanske Nordens, största ulltvätteri på Gotland och kan ta hand om mycket ull. Men det behövs någon som kan spinna storskaligt. Så vi behöver hitta varandra, nätverka, se industrikapacitet, hitta kunskap och nya användningsområden.

Gemensamma utmaningar

Konferensen tydliggjorde att samtliga länders utmaningar visades sig vara liknande. Det finns ett gemensamt mål om att ullens status behöver höjas.

– Ull har blivit en bortglömd råvara och tiden är mogen nu när insikterna finns om att det här är närproducerat och hållbart. Vi delar utmaningarna och här kan vi både samarbeta och byta erfarenheter.

Många vittnar om brister i just uppsamlingsledet och frågor om sortering av ullen. Här saknas det bra system och kvalitetskriterier menar Lotta.

– Ska du kunna betala rätt så måste det finnas kvalitetsregler. Vi har gemensamma handlingsregler när vi pratar trä till exempel, eller vetekvalitet. Men i Sverige finns det inte sådana kvalitetsregler för ull. Och de lokala raserna kan se så otroligt olika ut.

Ett sådant kvalitetssystem tror Lotta är på gång och hon berättar om Norge där statliga system finns för att samla upp ullen och att det som saknas här är just infrastrukturen.

Marknaden efterfrågar

När Lotta benämner ullnäringen som bransch, lägger hon till att det egentligen är en bransch som inte riktigt finns.

– Det är spännande med branscher som finns men som inte finns. För den finns på något sätt inte i dag. Det finns ju ingen branschorganisation för ull. Den finns inbäddad i fåravelsförbundet och andra organisationer, säger hon och tillägger:

– Så vi måste stärka skrået. För det som inte syns, det är ingen beredd att gå in och satsa på. Men en sån här konferens bidrar till att synliggöra att det här är en växande bransch.

På plats fanns även större design- och textilföretag, däribland Fjällräven och Swedish Wool Initiative där flera stora klädmärken är samlade.

– När stora varumärken visar att dom tror på det här då kommer det hända. Och då kommer de mindre företagen också vara med på banan och i förlängningen gynnar det fårproducenterna. Men, för att kunna betala för ullen, så måste det finnas system för att samla in den och system för att klassificera den.

Ett nystartat samarbetsprojekt

Parallellt med konferensen har också ett systerprojekt startats, Baltic Wool Cooperation, med stöd från Svenska Institutet. Ett projekt som går ut på att nätverka och inventera vilken industrikapacitet som finns i länderna runt Östersjön.

Planen är att det hösten 2021 är dags för konferensen igen, men då förhoppningsvis på plats på Gotland.

– Det är ganska befriande att tänka östersjöregionen och Gotland mitti. Allt behöver inte vara inom en landsgräns för att det ska vara närproducerat. Jorden är rund och det finns länder som ligger nära. Och vi har olika perspektiv, kunskaper och bakgrund. Det här nätverket är häftigt, vi har hittat varandra och påbörjat kontakter.

Baltic Wool Conference

Årlig konferens på Gotland med start 8 – 9 oktober 2020

Arrangerades av Hushållningssällskapet Gotland i samarbete med Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) och Region Gotland

Länder som medverkade: Sverige, Norge, Finland, Estland, Litauen, Polen, Nederländerna och Storbritannien

Se bilder under fliken bilder och loggor

Första Baltic Wool Conference mycket lyckad

12 oktober, 202012 oktober, 2020 riinoo

Två intensiva dagar ledda av två mycket duktiga facilitatorer klarades med glans. Mycket bra föreläsare och små uppföljningar, roliga övningar och bra återkopplingar från deltagarna. Nätverk har byggts och det ser ljust ut för projekt Baltic Wool Cooperation avseende inventeringen som skall göras. Det visade sig att mycket arbete redan är gjort Sverige har en inventering av förädlingssidan sedan 2019, Estland från 2017 osv. Det är bara att köra på!

Här några kommentarer hur man kände sig efter konferensen

Första dagen av konferensen avklarad!

8 oktober, 20208 oktober, 2020 riinoo

Med spänning samlades två taggade projektledare på Grönt Centrum imorse i ottan och såg alla anmälda till konferensen droppa in en efter annan. Som flest var vi 76 personer/uppkopplingar (med förbehåll för att det sitter fler personer på flera uppkopplingar i konferensen).
Våra facilitatorer har gjort ett fantastiskt jobb före under och efter konferensen och den första dagen gick som smort.
Föredragshållarna hade intressanta presentationer och diskussionerna i ”break out sessions” funkade bra . De återkommande frågorna är att det saknas gemensamma klassificeringssystem i regionen, att man inte vet vilka tvätterier, spinnerier, väverier, andra förädlingsindustrier det finns i regionen och deras kapaciteter och hur vi kan samarbeta framåt och skapa affärer. Det behövs också investorer framåt och det finns deltagare i konferensen som är intresserade av att koppla ihop investorer med företagare.
Lite bilder från dagens övningar. Välkomna imorgon igen.

Reklam inför konferensen i GT 7 oktober

7 oktober, 20207 oktober, 2020 riinoo

Pressmeddelande 24 september 2020

24 september, 2020 riinoo

PRESSMEDDELANDE 2020-09-24
Baltic Wool Conference – en arena med spinoff-möjlighet för svensk ullnäring

Nu tas ytterligare steg för att stärka den svenska ullnäringen.
Den 8 – 9 oktober går startskottet för Baltic Wool Conference, en årligen återkommande mötesplats för ullföretagare, entreprenörer och innovatörer från länderna runt Östersjön, med Gotland i centrum.
Konferensen syftar till att stärka erfarenhets- och kunskapsutbyte kring ullfiber och på så sätt bidra till en hållbar företagsutveckling inom ullnäringen. Baltic Wool Conference 2020 blir digital. För 2021 planeras för en fysisk konferens på Gotland. Värd för mötesarenan är Hushållningssällskapet Gotland i samarbete med den statliga Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) och Region Gotland.
– Sverige är ett litet ull-land, men med stora möjligheter. Konsumenternas intresse för hållbarhet, spårbarhet och lokal produktion ökar. Slow-fashion handlar bland annat om att köpa bättre kvalitet, men mer sällan. För att hitta utvecklingsmöjligheter behöver vi nätverka och byta erfarenheter. I länderna runt Östersjön finns mycket kunskap, kompetens och lokala traditioner som vi kan dela med varandra, säger Annkristin Hult, nationell utvecklare på NFH och initiativtagare till konferensen.
– Gotland, mitt i Östersjön, är en självklar mötesplats för konferensen! Här finns fåren och ullen, Sveriges enda storskaliga ulltvätteri, tre spinnerier, flera andra ullförädlande företag och många duktiga designers. I det lokala initiativet Gotland Grey arbetar vi för att utveckla en hållbar värdekedja för den grå ullen från Gotlandsfåret. För att komma vidare behöver vi samverka över gränserna kring nya affärsmöjligheter för den förnybara ullfibern, säger Lotta Löwhagen Lundberg, projektledare för Baltic Wool Conference, Hushållningssällskapet Gotland.
Baltic Wool Conference 2020 fokuserar på innovation, forskning och hållbar
affärsutveckling – avgörande områden för ullnäringens framtida utveckling.
Föreläsningar varvas med diskussioner och break-out-sessions, där deltagarna kan
diskutera olika frågeställningar och knyta affärskontakter i mindre grupper. Många
intressanta initiativ som pågår inom ullnäringen kommer att lyftas. Nämnas kan
bland annat produktutveckling kring textila ullfiber för funktionskläder och mode,
forskning kring ”recycled wool” och användning av ull av lägre kvalitet till exempelvis
förpackningsmaterial och gödselmedel.

Mer om programmet, föreläsarna etc finns på https://balticwoolconference.com/

För mer information, kontakta gärna:
Annkristin Hult, initiativtagare och arrangör, Nämnden för hemslöjdsfrågor
E-post: annkristin.hult@nfh.se, Telefon: 0722-19 70 64 http://www.nfh.se
Lotta Löwhagen Lundberg, projektledare Baltic Wool Conference, Hushållningssällskapet Gotland
E-post: lotta.lowhagen.lundberg@gmail.com, Telefon: 070-654 13 44
https://hushallningssallskapet.se/alla-sallskap/valj-sallskap/gotland/
https://ullindustrigotland.wordpress.com
https://www.gotlandgrey.com/

Registration closes 27 september!

18 september, 2020 riinoo

10 more days to go before we close registration

We are so excited! Over 50 people from 7 countries have already registered to join us on at the Digital Baltic Wool Conferenced 8-9 October. Registration is closing September 27. Maximum numbers of delegates are 100 – so do not wait until the last day if you want to secure your place.

The Baltic Wool Conference aims at becoming an international meeting place on Gotland for wool companies, researchers, sheep breeding associations and others involved in wool processing. We want to support networking, increase exchange between entrepreneurs and encourage business development around the sustainable wool fibre. All that will of course not be possible without participants in the meeting. So, if you want to be part of the Baltic Wool network, welcome to register for the first Baltic Wool Conference!

We are also very happy to announce a new speaker from Poland: Monika Rom, Assistant Professor at the University of Bielsko-Biala will make a presentation of WOOLUME – a project aiming at creating a value chain for wool from Polish mountain sheep. You will find the up-dated programme and a presentation of all our speakers here

Read more and register
http://www.balticwoolconference.com